En seniorsaga om ett detaljplaneärende i Hofterup.
Sammanfattning: Följ med oss på en resa genom ett utdraget planärende i Kävlinge kommun, centrerat kring drömmen om ett seniorboende i Hofterup. Från kommunens försök att använda förköpsrätt 1992, till återkommande avslag och en infekterad konflikt med Länsstyrelsen, kartlägger vi alla vändningar i detta komplexa fall. Vi ifrågasätter besluten, granskar de inblandade aktörerna och ställer den centrala frågan: Varför har denna process blivit så utdragen och varför blev länsstyrelsens yttrande – med gravt felaktigt innehåll- huvudsakligt motiv för kommunen att avskriva planprocessen. Varför anpassades inte ÖPL 2040 till aktuellt detaljplanarbete?
1992: Allt börjar med en fastighet och en möjlighet till förköp
Året är 1992. En fastighet i Kävlinge kommun köps, och detta aktualiserar omgående frågan om kommunens möjlighet att utöva sin förköpsrätt. Den gällande översiktsplanen indikerade vid denna tidpunkt inte att marken var avsedd för bostäder.
Kommunen ändrar översiktsplanen – men med vilket syfte?
Trots detta väljer kommunen att ändra användningen i översiktsplanen (som var under utställning) och initierar ett planprogram för bostadsändamål. Det är viktigt att notera att syftet inte primärt var att tillgodose markägarens önskemål om att bygga ett seniorboende, utan snarare att skapa ett planunderlag som kunde legitimera ett eventuellt förköp av fastigheterna. Detta var början på ett långvarigt planärende.
Regeringen säger nej 1994
Den 17 mars 1994 kommer beslutet från regeringen: kommunens begäran om förköp avslås. Regeringen konstaterar att området fortfarande är definierat som naturområde där ny bebyggelse inte kan tillåtas. Dock noterar regeringen att kommunens planeringsunderlag antyder att marken kan komma att behövas för framtida tätortsutbyggnad. Se regeringens beslut
Åter till naturmark och kontinuerliga avslag
Efter regeringens beslut återställer kommunen översiktsplanen till att visa naturmark. Under de följande åren inkommer ett stort antal förfrågningar om att bygga ett seniorboende, men samtliga dessa avslås. Detta specifika planärende tycktes ha nått vägs ände.
2014: Ett försiktigt hopp tänds
Trots de många avslagen kommer ett positivt beslut från Miljö- och byggnadsnämnden år 2014. Ett nytt planprogram initieras, utarbetat av Tengbom Arkitekter. Den kommunala planeringen fick på nytt en skjuts framåt.
2015: Länsstyrelsen invänder mot planprogrammet
Länsstyrelsen yttrar sig över planprogrammet den 9 februari 2015 och hävdar att riksintresset för kustzon inte kan förenas med innehållet i planprogrammet. Man hotar även med tillsyn enligt 11 kap 10-11 §§ PBL (Plan- och bygglagen).
Det är emellertid väsentligt att poängtera att riksintresset normalt inte utgör hinder för utvecklingen av existerande tätorter, det lokala näringslivet eller anläggningar av betydelse för totalförsvaret. Länsstyrelsens yttrande ledde ej till några förändringar av planprocessen utan detaljplanearbetet inleddes.
Själva detaljplaneprocessen återupptas under andra halvåret 2018. Arbetet med bullerutredningar, geotekniska undersökningar, trafikutformning, VA-utredning och dagvattenhantering påbörjas. Professor Erik Skärbäck genomför en ”Konsekvensanalys och kompensationsåtgärder” för att hantera de identifierade naturvärdena.
Politiskt löfte om en anpassning av översiktsplanen och ett ev. överklagande till regeringen om länsstyrelsen genomför sitt hot om överprövning
Pia Almström, ordförande i planutskottet, garanterar vid ett möte att översiktsplanen ska spegla en markanvändning i enlighet med detaljplaneförslaget (bostadsbebyggelse) och att kommunen ska överklaga eventuella beslut från Länsstyrelsen. I januari 2021 godkänner planutskottet förslaget för samråd. Detta var ett viktigt steg i den kommunala planeringen, se planutskottets godkännande.
Samråd: synpunkter på detaljplaneförslaget
Under samrådet (25 januari – 19 februari 2021) inkommer synpunkter från allmänheten. Kritikerna menar huvudsakligen att bebyggelsen är olämplig, att grönområden går förlorade och att det finns risk för ytterligare byggnation. Av 12 berörda fastighetsägare lämnar endast 2 synpunkter.
Olika myndigheter och företag delar också sina åsikter:
- Länsstyrelsen: Upprepar sina invändningar från 2015 gällande detaljplanen, se skrivelsen.
- SYSAV: Krävde anpassningar för renhållningsfordon.
- Trafikverket: Önskade ytterligare trafikstudier.
- Lantmäteriet: Behövde förtydliganden kring plankartan.
- Region Skåne: Positiv till bostäder, men betonade miljöhänsyn.
En kontroversiell skrivelse ändrar allt
En tjänstemannaskrivelse från maj 2021, författad av planarkitekten Joacim Dahlberg och godkänd av strategisk planeringschef Therese Andersson och samhällsbyggnads-chef Lina Rosenstråle, rekommenderade att planärendet skulle avslås. Länsstyrelsens uppfattning att aktuell utbyggnad påtagligt skadar riksintresset och att länsstyrelsen kommer att överpröva detaljplanen är enligt skrivelsen väsentliga motiv för att planarbetet ska avbrytas. Här kan noteras att kommunen genom skrivelser har informerats om att länsstyrelsens yttrande innehåller grava felaktigheter och att det saknas laglig grund för länsstyrelsen att göra en överprövning. Kommunens tjänstemän har rimligen kunskaper om att riksintresset för kustzon inte utgör ett hinder när det, som i det här fallet, är fråga om att utveckla den befintliga tätorten Hofterup. Är det länsstyrelsens tillsynsroll som gör det så svårt för en liten kommun att gå emot länsstyrelsens synpunkter och likväl genomföra planprocessen?
Planutskottet säger nej
Den 17 maj 2021 beslutar planutskottet att avskriva detaljplanen, se beslutet. Som främsta motivering anges Länsstyrelsens synpunkter.
I brist på skäl för att avskriva ärendet redovisas även ett annat udda argument. Planutskottet har noterat att av inkomna yttranden till ”övervägande andel argumenterade för att inte möjliggöra en exploatering här”. Det är knappast unikt att personer som inkommer med synpunkter över ett planförslag har invändningar mot planförslaget. De personer som däremot tycker att det är ett bra planförslag, lämnar inte in några yttranden. Ordspråket ”Hälsan tiger still” är även tillämpbart i ditt ärende!
Planutskottets beslut innebar ett nytt och tungt bakslag för det planerade seniorboendet.
Expert kritiserar länsstyrelsens bedömning av detaljplaneförslaget
Tekn lic Eidar Lindgren, expert inom plan- och miljörätt, anlitas för att granska Länsstyrelsens argumentation. Lindgren kommer fram till att yttrandena innehåller flera felaktigheter och att det saknas grund för Länsstyrelsen att överpröva planen med hänvisning till riksintressen, se skrivelse. Detta utlåtande utmanade den gängse synen på den kommunala planeringen. Yttrandet överlämnades till kommunen och ett erbjudande lämnades även om att en muntlig genomgång av yttrandet kunde göras för planutskottet. Kommunen tackade dock nej till expertmedeverkan.
Boverket bekräftar kommunens handlingsutrymme i detta planärende
Länsstyrelsen hänvisar i sitt yttrande till Boverkets defintion av begreppet tätort och att denna tolkning skulle innebär att föreslagen bebyggelse inte kan ses som en nödvändig tätortsutveckling. En skrivelse ställs till Boverket. Boverket tydliggör att de använder SCB:s definition av tätort och att planläggningen är en kommunal angelägenhet. Detta gav ytterligare styrka åt argumentet att kommunen har rätt att tillåta byggnation trots riksintresset. Boverkets uttalande var relevant för detta planärende, se skrivelse.
Vad ligger bakom motståndet mot seniorboendet?
Frågan kvarstår: Varför har planutskottet fattat detta beslut, trots de påvisade felaktigheterna i Länsstyrelsens bedömning av detaljplanen? Finns det kanske andra, underliggande orsaker till motståndet mot detta seniorboende?
Nytt kommunalråd – en ny möjlighet?
Efter valet 2022 tillträdde Annsofie Thuresson som nytt kommunalråd och den kommunala planeringen skulle nu kanske få en ny, mer framåtblickande riktning? Jag tog därför under hösten 2023 kontakt med henne för att höra om möjligheten till en ”omstart” av detta planärende. Jag fick ett positivt gensvar och hon ville tillsammans med två andra moderata politiker gärna se över förutsättningarna genom ett besök. Den 16 november 2023 fick jag besök av Annsofie Thuresson, ( ordf i kommunstyrelsen och planutskottet mm), Anders Lindvall (ordf i bygg- och miljönämnden, ledamot i planutskottet mm) och Johan Douglies (ordf tekniska utskottet mm). Inledningsvis tittade vi på aktuellt markområde. Det var ett positivt möte och Anders Lindvall fick i uppdrag att fram till jan 2024 att titta på förutsättningarna för en omstart. I feb fick jag, efter begäran om besked, ett mail från kommunalrådet där hon meddelade att ”vid diskussioner med politiken är vi nyfikna på ditt projekt ”, men att kommunen inte hade utrymme att hantera frågan vidare under 2024.
Möte för en diskussion om en omstart
En tidsutdräkt på ett redan sällsynt långdraget ärende, gjorde att jag tillsammans med juristen Jesper Blomberg, Delphi advokatbyrå, begärde om att få till stånd ett möte för att diskutera förutsättningarna för en omstart. En begäran hos länsstyrelsen om ett sk planeringsbesked enl 5 kap 10 a-f § plan- och bygglagen skulle kanske vara värt att pröva. Vid möte aug 2025, där kommunen företräddes av samhällsbyggnadschefen Lina Rosenstråle och bygg- och miljönämndens ordförande Anders Lindvall, ledde dock dock inte till annat än att kommunen meddelade att planärendet är avslutat. Motivet var åter att länsstyrelsen kunde komma att överklaga planärendet.
Ett efterfrågat seniorboende hindras av länsstyrelsen på felaktiga grunder
Här har länsstyrelsens yttrande lett till att en mindre kommun – på felaktiga grunder – inte vill genomföra ett planärende för att därmed inte behöva ta strid mot en tillsynsmyndighet. Inte heller en redovisning av planprojektet i den pågående översiktsplanearbetet fullföljdes av kommunen på grund av länsstyrelsens yttrande. I ett ärende i Skurups kommun som gällde utveckling av bostadsbebyggelse inom tätorten Abbekås, ändrade regeringen länsstyrelsens beslut i ett motsvarande ärende att tillämpa 11 kap 11 § PBL (Regeringsbeslut 2016-01-28). Detta regeringsbeslut berörande ett ärende i Skåne har av någon anledning ej lett till någon annan tolkning av aktuella bestämmelser från länsstyrelsens sida.
Utöver den felaktiga tolkning som länsstyrelsen gjort vad gäller 4 kap 1 § 2 st miljöbalken, ansåg länsstyrelsen att det saknades utredningar i detaljplanen betr VA-anslutning, dagvattenhantering och biotopskydd. I detaljplanen redovisades att vatten- och spillvattenledningar ansluts till kommunens ledningar, att dagvatten tas om hand genom perkolationsmagasin med bräddavlopp som leds till särskilda dammar om 300 m3 vardera och att utredningen ”Konsekvensanalys och kompensations-åtgärder”, av professor Erik Skärbäck, 2020-05-08, redovisar hur skyddade arter och biotopskyddade miljöer ska hanteras. Av länsstyrelsens yttrande kan tolkas att länsstyrelsen ej tagit del av planhandlingarna när yttrandet upprättades.
En rättslig process i domstol med kommunen återstår
Ett planavtal undertecknades i oktober 2014, i syfte att fastställa ansvarsfördelningen och kostnaderna för detaljplanen. Här sägs att kommunen inte är skyldig att återbetala några kostnader om detaljplanearebetet återkallas av exploatören eller om detaljplanen ändras eller upphävs efter överklagande eller av annat skäl inte kan fullföljas. Eftersom kommunen 2021 beslutade att avbryta pågående planarbete har det aldrig skett någon egentlig prövning av det aktuella markområdets lämplighet för bebyggelse. Kommunen har brutit mot planavtalet och detta har orsakat skador och förluster gentemot fastighetsägaren, som kommunen ska ersätta. Olika intresseorganisationer kommer med uppmärksamhet att följa även denna del kommunens hantering.