Inledning
Här kommer först en sammanfattning som försöker beskriva de turer som detta ärende haft.
Även denna sammanfattning blir rätt omfattande!!
Om texten ovan är svår att läsa, tryck på länken här.
Detta planärende har haft en ovanligt lång handläggningstid. I samband att fastigheten köptes 1992 aktualiserade kommunen möjligheten att utöva sin förköpsrätt. Översiktsplanen visade vid den tidpunkten inte att marken skulle användas för bostadsändamål, men kommunen ändrade användningen i översiktsplanen som var under utställning och upprättade även ett planprogram för bostadsändamål. Syftet var inte att tillgodose markägarens önskemål att skapa ett seniorboende utan syftet var att ha ett planunderlag som stöd för att förköpa aktuella fastigheter. Regeringen konstaterade i sitt beslut 1994-03-17 att berört markområde fortfarande vid tiden för kommunens beslut om att utöva förköp, angavs som naturområde där ingen ny bebyggelse kunde tillåtas. Regeringen konstaterade även att det nya planeringsunderlag som kommunen tagit fram som stöd för sitt behov att utöva sin förköpsrätt, visar att aktuellt markområde kan komma att behövas för framtida tätortsutbyggnad. Regeringen avslog kommunens ansökan om förköp. Efter regeringens avslagsbeslut ändrade kommunen innehållet i översiktsplanen och nu var det åter naturmark som var redovisad användning. Vid ett stort antal förfrågningar därefter om att få bygga ett seniorboende meddelade kommunen avslag men 2014 kom ett positivt beslut från Miljö- och byggnadsnämnden. Ett planprogram var första steget i planprocessen. Planprogrammet upprättades av Tengbom arkitekter på uppdrag av oss. Länsstyrelsen yttrade sig över planprogrammet 2015-02-09 vid samråd och menade att riksintresset för kustzon inte går att tillgodose inom det område som omfattades av planprogrammet och länsstyrelsen skulle komma att utöva tillsyn enligt 11 kap 10-11 §§ PBL. Här kan noteras att riksintresset inte utgör något hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller för utförande av anläggningar som behövs för totalförsvaret. Länsstyrelsens hot om att aktualisera överprövning är inte heller tillämpligt.
Ett planavtal tecknades i oktober 2014 med kommunen, vilket syftade till att fastställa fördelning av ansvaret för arbete och kostnader mellan parterna i samband med upprättande av detaljplan.
Detaljplaneprocessen fick fart igen under 2:a halvåret 2018, varvid successivt själva detaljplane-utformningen, utredningar kring buller, geotekniska undersökningar, trafikutformning, VA-utredning, dagvatten mm inleddes. För att hantera de naturvärden som noterats inom området har professor Erik Skärbäck i en utredning ”Konsekvensanalys och kompensationsåtgärder” redovisat hur detta ska lösas.
För att få en bekräftelse på att detaljplanen skulle beaktas vid arbetet med en ny översiktsplan och att eventuellt länsstyrelsebeslut om överprövning skulle överklagas, togs kontakt med med planutskottets ordförande Pia Almström. Vid mötet den 21 nov 2019 klargjorde ordföranden att översiktsplanen skulle redovisa en markanvändning enligt detaljplaneförslaget, dvs bostadsbebyggelse och att kommunen skulle göra ett överklagande av länsstyrelsens beslut om detta skulle aktualiseras.
Under december 2020 blev planhandlingarna färdiga och vid det sammanträde som kommunstyrelsens planutskott hade 2021-01-12 noterade planutskottet att detaljplanens genomförande ej bedömdes medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i miljöbalken samt plan- och bygglagen. Vid denna bedömning ingick tillsammans med ett antal utredningar även den av professor Erik Skärbäck upprättade utredningen Konsekvensanalys och kompensationsåtgärder, som beskriver vilka åtgärder som ska vidtas med hänsyn till de naturvärden som finns inom planområdet. Planutskottet godkände det upprättade förslaget för samråd.
Efter planutskottets beslut var detaljplanen ute på samråd under perioden 25 januari – 19 februari 2021.
Samråd Planbeskrivning – Henkelstorp 4:5, 4:24
Under samrådet inkom yttranden från enskilda personer med invändningar mot planförslaget där man ansåg att bebyggelsen är olämplig, att natur försvinner för allmänt nyttjande, att bebyggelse inom detta område skulle medföra ytterligare bebyggelse inom andra områden mm. Det kan noteras att av de 12 fastighetsägare som enligt fastighetsförteckningen ansågs berörda, var det 2 personer som hade synpunkter. Av de personer som yttrat sig därutöver kan noteras att en person som lämnade synpunkter på ett annat planärende. en person, bosatt 1,5 km från planområdet, ansåg att planerad bebyggelse skulle begränsa framkomligheten till häst.
Från olika myndigheter och företag kom bland annat följande synpunkter:
Länsstyrelsen tog huvudsakligen upp samma synpunkter som i sitt yttrande 2015 över planprogrammet och tog åter upp att planförslaget kan komma att prövas utifrån 11 kap 10-11 §§ PBL. Därutöver ansåg länsstyrelsen att det av detaljplanen ska framgå hur dagvattenfrågan ska lösas, att analys av mark- föroreningar ska göras redan i detta skede mm.
Länsstyrelsens yttrande 2021-02-19
SYSAV ansåg att svängradier skall vara minst 9 m på alla gator där renhållningsfordon ska framföras mm ,Trafikverket ansåg att ytterligare trafikstudier ska göras kring trafikmängd och flöden,
Lantmäteriet ansåg att redovisning på plankartan ska förtydligas och planbeskrivningen ska motiveras varför enskilt huvudmannaskap för de allmänna platserna har valts,
Region Skåne såg positivt på att bostäder skapas men att kommunen bör verka för att undvika negativ påverkan på miljön och att cirkulationsplatsens utformning studeras ytterligare.
—————————-
Nästa skede I detaljplaneprocessen är att analysera yttrandena och göra bearbetningar av planförslaget innan planärendet åter ska ut för granskning. Eftersom det är fråga om ett utökat planförfarande ska förslaget kungöras och åter gå ut på samråd under en tid av minst tre veckor. De synpunkter som framförts är åtgärder som mycket väl kan hanteras vid planbearbetningen.
I en tjänstemannaskrivelse upprättad 2021-05-07 av planarkitekten Joacim Dahlberg redovisas motiven till varför planärendet bör avslås av planutkottet. Skrivelsen är elektroniskt godkänd av Therese Andersson, strategisk planeringschef och Lina Rosenstråle, samhällsbyggnadschef. Skrivelsen innehåller grova sakfel.
Innehållet i denna skrivelse har därför bemötts. Även en redovisning av hur några andra detaljplaneärenden belägna inom riksintresse för kustzon har fått en annan hantering än den aktuella redovisas i en bilaga. Se skrivelsen till planutskottets ledamöter som beskriver den egenartade hanteringen av detta ärende:
Skrivelse till planutskottets ledamöter
Vid planutskottets sammanträde 2021-05-17, § 10, beslutade planutskottet att avskriva pågående detaljplan. Som huvudmotiv angavs de synpunkter länsstyrelsen redovisat i sitt yttrande, huvudsakligen med samma innehåll som i yttrandet över planprogrammet. Något nytt har således i sak inte tillkommit.
Länsstyrelsens yttranden, dels vid samrådet över planprogrammet, dels över detaljlplaneförslaget, som enligt protokollet har föranlett utskottet att besluta om avskrivning, innehåller många felaktigheter. För att belysa detta genom en externt sakkunnig, anlitades därför tekn lic Eidar Lindgren för att lämna ett utlåtande.
Lindgren har varit expert i Riksintresseutredningen SOU 2015:99, sekreterare i Byggkravutredningen, SOU 2012:86, sekreterare i Planprocessutredningen, SOU 2015:109. Därutöver har Lindgren arbetat med undervisning och forskning på KTH kring plan- och bygglagen samt miljöbalken. Lindgren har även en mångårig kommunal erfarenhet med ansvar för byggnadsnämnds myndighetsutövning. Lindgrens utlåtande visar entydigt att länsstyrelsens yttranden innehåller många felaktigheter och Lindgrens sammanfattning avslutas med
”Det finns ingen grund för länsstyrelsen att med stöd av 11 kap. plan- och bygglagen överpröva och upphäva den aktuella planen planen med hänvisning till riksintressen”.
Det beslutsunderlag som planutskottet haft i form av länsstyrelsens yttrande, har således varit felaktigt! De övriga samrådsyttrandena, där myndigheter och företag kommit med synpunkter, är av karaktären att de mycket väl kan hanteras vid förestående bearbetning inför nästa steg i detaljplanearbetet, granskning.
I ett planärende för Örmölla 13:205 samt 13:202 i Abbekås, Skurups kommun, överprövade länsstyrelsen kommunens antagandebeslut med stöd av 11 kapitlet plan och bygglagen. Förutsättningarna är desamma som i detta ärende och regeringen meddelade 2016-01-28, att länsstyrelsens beslut skulle upphävas. Varför har inte länsstyrelsen tagit lärdom av regeringens beslut?
Vad hände i Planutskottet?
Det beslutsunderlag som var grund för planutskottets avskrivning av ärendet, länsstyrelsens yttrande, var felaktigt. Sakkunnigutlåtandet sändes därför till planutskottet för att få till stånd en rättelse på grund av att planutskottets beslut den 17 maj 2021 grundades på det felaktiga yttrandet. Förslag framfördes till samhällsbyggnadschefen och planutskottets ordförande Pia Almström om att den sakkunnige via Teams kunde informera planutskottet om gällande lagstiftning. Från samhällsbyggnadschefen kom ett mail att den sakkunnige inte kommer att bjudas till mötet. Ett sammanfattande Powerpointdokument samt sakkunnigutlåtandet mailades till utskottets ledamöter.
Vid sammanträde den 16 augusti 2021 lämnade planutskottet svar på sakkunnigutlåtandet med stöd av en skrivelse undertecknad av Pia Almström.
Här sägs att planförslaget har en fortsatt (?) bristande lämplighet och nu framförs flera nya aspekter såsom områdets höga naturvärde, dess funktion som grön infrastruktur, ekologisk korridor och ekosystemtjänstbidragande som utgjorde grund för avslagsbeslutet den 15 maj 2021. Förhållandet att avslagsbeslutet i ”slutklämmen” – se nedan- hade ett innehåll grundat på felaktigheter i länsstyrelsens yttrande, lämnades däremot utan kommentar!
”Länsstyrelsen har haft samma ställningstagande igenom hela planprocessen, detta är en utbyggnad som de bedömer påtaglig skadar riksintresset vilket är en av deras starkaste inkallelsegrunder enligt PBL. Det är tydlig att Länsstyrelsen kommer att överpröva detaljplanen. Därmed bör planarbetet avbrytas.”
Eidar Lindgren, som anlitats som sakkunnig, har även yttrat sig över denna skrivelse.
Lindgren poängterar här att planutskottet har bedömt att nyttan av bostadsbyggande inte väger upp skadan på naturvården. Det är kommunen som själv råder över ovannämnda beslut och bostäder kan mycket väl tillåtas på platsen, eftersom riksintresset enligt 4 kap miljöbalken inte utgör något hinder när det är fråga om en utveckling av en befintlig tätort.
I länsstyrelsens samrådsyttrande 2021-02-19 med gravt felaktigt innehåll, hänvisade länsstyrelsen till Boverkets definition av begreppet tätort och denna definition skulle enligt länsstyrelsen utgöra hinder att tillämpa bestämmelsen i 4 kap 1 § andra stycket miljöbalken som tillåter utveckling av den befintliga tätorten Hofterup med ca 4 000 invånare, även om riksintresse för kustzon gäller. En förfrågan till Boverket om deras definition har i juni 2022 sänts till Boverket och Boverket lämnade sina synpunkter i en skrivelse, daterad 2022-06-21. Boverket bekräftade i sin skrivelse att den inte har någon egen definition av begreppet tätort utan SCBs definition, sammanhängande bebyggelse med minst 200 invånare är gängse definition. Den sakkunnige Eidar Lindgrens tolkning av miljöbalkens bestämmelser stöds således av Boverket. Länsstyrelsen kan på samma sätt som i detaljplanärendet i tätorten Abbekås med 700 personer, Skurups kommun, visserligen göra en överprövning av kommunens antagande av detaljlplanen, men som regeringen noterade i Skurupsärendet, saknas det stöd för en sådan överprövning. Boverket betonar att planläggningen av mark och vatten är en kommunal angelägenhet genom det s.k. planmonopolet och kommunen ensamt råder över frågan om en detaljplan ska ska tas fram eller ej.
BEHOVET AV BOSTÄDER I HOFTERUP AV DEN TYP SOM FÖRESLÅS I DETALJPLANEFÖRSLAGET ÄR UPPENBART OCH DET ÄR KOMMUNEN SOM RÅDER ÖVER DETTA BESLUT. ÄVEN BOVERKET PÅTALAR DETTA.
DE NATURVÄRDEN SOM FINNS INOM PLANOMRÅDET KAN HANTERAS ENLIGT PROFESSOR SKÄRBÄCKS UTREDNING OCH NÅGOT GRÖNT SAMBAND MELLAN JÄRAVALLEN OCH DET ÖSTRA SKOGSOMRÅDET FINNS INTE PÅ GRUND AV DEN BEFINTLIGA BOSTADSBEBYGGELSEN ÖSTER OM GRAND PRIXVÄGEN.
LÄNSSTYRELSENS YTTRANDE ÄR GRAVT FELAKTIGT OCH UTGÖR EJ NÅGOT FAKTISKT SKÄL ATT AVSKRIVA ÄRENDET. VARFÖR GJORDE PLANUTSKOTTETS BESLUTANDE LEDAMÖTER, PIA ALMSTRÖM (M), CATRIN TUFVESSON (S), ANETTE BÅÅTH (L) ANDERS LINDVALL (M) OCH CHRISTER ANDERSSON (SD) EN ANNAN BEDÖMNING?
FINNS DET ANDRA MOTIV SOM PLANUTSKOTTET INTE VILL VISA?